Konstig titel igen, som vanligt…
Visst har inte Posten längre något monopol? undrar du kanske. Nej, monopolet har de inte haft kvar sedan många år tillbaka. Sedan några år är Posten inte ens svensk längre dock dansk och heter PostNord. PostNord var känd som leverantör av båda för dyrt och måttligt service så man kan undra varför svenska staten bestämde sig just för denna leverantör.
Nå, det får förbli osagt i detta inlägg. Men slutet på det gamla monopolet som svenska Posten hade innan dess var nog början av slutet av posteri som tjänst som jag ser det.
Men, vem är det som skickar post numera?
Vettig fråga, och svaret känner vi alla till. Svaret är: färre än de som gjorde det för 25 år sedan. Det är ju epost och e-faktura och sociala medier som gäller idag istället för klassiskt brevskrivande, faktura på posten och vykort från landet. Fast Posten levererade inte bara brev, men även paket. Och just denna del av deras aktiviteter måste ha vuxit mycket på senare år där svenskar hellre beställer saker ifrån Kina än att åka ut till en butik lokalt eller i närheten. Man skulle kunna tro att minskning av papers post kompenseras av ökning i paket post. Troligen stämmer detta, men det finns ju stora mängder av budfirmor som har kastad sig i just denna niche. Till och med där jag bor på landet är det inget ovanligt längre med en eller två minibussar av olika firmor som kommer att leverera interweb gods till köparna.
För att komma tillbaka till klassiskt pappers post, när monopolet försvann dök CityMail upp i städerna 1991. De hade egna brevlådor och andra tariffer är Postens. Så i städerna fanns det två parallella system med exakt likadant service utbud. Några år senare började CityMail även leverera på landet, fast inte överallt förstås, det skulle vara dumt, bara i de områden där det fanns möjlighet att tjäna en slant.
Aktuella försämringar inom post branschen:
- Lantbrevbäraren kör inte längre ut till vissa adresser då de anses ligger för långt ut i skogen
- Priserna på försändelser av paket och även vanliga brev höjs årsvis till ännu mera orimliga höjder
- Flera företag som erbjuder de traditionella tjänster som bara Posten tidigare hade
- Utdelning av post kommer att ske i sin höjd tre dagar per veckan.
Anledningen till eländet:
- Borttagning av monopolet
- Minskning av fysisk post på grund av:
- E-fakturering
- Elektronisk post istället för papper post
- Sociala media
- Smarta telefoner
Om flera leverantörer får erbjuda samma tjänst där marknaden är begränsad, så kommer detta att leda till högre priser. Och, i följd med det, sammanbrott av hela service erbjudandet. Om två leverantörer av en viss tjänst ska slåss om samma område och en av de har möjlighet att bara sikta in sig på de områden som är enklast och billigast, så blir det ännu enklare att föreställa sig situationen.
Ett enkelt förebild:
Du får din post i brevlådan varje vardag av en och samma firma. Det kostar att skicka ut någon i en bil för att leverera tjänsten. Kostnader för leverans täcks av portot som betalades av avsändaren när hen la brevet i postlådan. En vacker dag kommer en ny leverantör leverera samma tjänst till dig hemma. Kostnader för avsändaren är lite lägre, så hen väljer det nya bolaget. Om man ser på kostnaderna för den första leverantören så kommer dessa bli högre då de har ett uppdrag att leverera till dig fem dagar i veckan. Och inte bara till dig men även till samtliga adresser som finns i landet. Nya leverantören har inte sådana krav och åker bara ut så ofta som de ser att det är lönsamt, och bara till de områden dör de tycker det skulle löna sig. Andra områden får gärna den klassiska Posten behålla.
Gäller detta bara Posten?
Nej, det finns flera områden där det tidigare har varit staten som tog hand om allt och hade monopol på den service. Tåget är ett bra exempel, tidigare fanns bara SJ, Svenska Järnvägen. Numera finns det ett antal mindre bolag som kör på delar av järnvägsnätet som inte SJ vill åka på. Här verkar det vara precis tvärtom jämfört med Posten. På post leveranser kunde vem som helst konkurrera med Posten, på järnvägs transporter kan man bara det på de linjer som inte SJ vill ha. Där konkurrens inom Posten ledde till generell försämring av service utbudet och högre kostnader, så var samma sak inom järnvägen anledning till att vissa linjer kunde behållas i drift då SJ nog hade stängt den.
Även samtliga former av interweb handel kan man se som försämring av tjänsteutbudet. Visst kan jag beställa alla mina plagg och andra saker via Amazon, Alibaba eller AliExpress. Med tanke på att den första gör allt för att undvika betala skatt, och den andra konkurrerar på pris, kvalité och gratis leverans, så är det en ganska oärlig form av konkurrens med t.ex. vilken svensk butik som helst. Som det framgår av ett annat inlägg på denna website, gör jag inte affärer med någon av de för just de anledningarna.
Visa ord:
Jag hade en gång i tiden en granne som ibland hade kloka ideér. En av de var:
‘Vi måste använda Postens alla tjänster, om vi inte gör det så kommer de att dras in.’
Han påpekade möjligheten som Posten en gång i tiden hade att betala fakturor via Lantbrevbäraren. Jag använde nog inte denna service någon gång, men han hade en poäng.
En annan var:
‘Vi måste ha Vattenfall som leverantör, det är de som äger nätet och de lär åka ut i först hand till deras el-kunder för att reparera storm skador och så vidare.’
Det fanns en poäng även där, fast det hela delades upp i ett bolag som äger nätet och ett annat som producerar el. Efter det gällde inte längre påståendet.
Slutsats:
Frågan är om man bör tillåta att vissa tjänster drivs i privat regi. Svaret för min del är Njaä, kanske inte samtliga. Posten är en sådan, tåget en till som jag tycker bör bedrivas som monopol. I förlängning gäller det även undervisning och manga hälsovård tjänster. Erfarenheterna hittills bara visar att det tjänste nivå inte blir bättre, att det blir dyrare och att det finns alldeles för många som tjänar stora belopp genom att erbjuda avmagrade tjänster, jag tänker vård och omsorg nu, kanske även undervisning. Jag be få återkomma i ämnen undervisning osamt vård och omsorg inom kort.