Felkodens magi

Moderna bilar fick utan undantag en ny varningslampa för sådär 25 år sedan, motorlampan:

Lampan är fruktad och samtidigt älskad av många. Den lyser när bilens ‘dator’ har upptäckt något som avviker från det som den förväntar sig. Efter det börjar lysa bör man enligt instruktionsboken besöka verkstaden som kan läsa ut felkoden och berätta för dig som kund vad som är trasig och hur många tusenlappar det kommer att kosta för att lampan släcks. Medan det låter enkel, oftast är det mycket mer komplicerat än så.

Detta inlägg är en del av en serie med namn ‘Car Electrical Systems’.
Du hittar hela serien här.

Först och främst, bilens dator, vad är det? Moderna bilar har inte bara en central dator men har allt från ett tiotal små datorer eller moduler till tiotals sådana som är sprida över hela bilen och där varje modul har en specifik uppgift. För att förenkla finns det ett data-nätverk i bilen som alla moduler har tillgång till. Detta nätverket, eller i vissa fall flera nätverk, knyter ihop alla moduler med varandra och ser till att relevant data skickas från den ena modulen till de andra som behöver det för att kunna göra sitt jobb. Till exempel skickar modulen som tar hand om växellådan en signal till modulen för motorn att kopplingen är i friläge eller lådan i neutralläge som motor modulen behöver veta om bilen ska startas.

Några exempel på några vanliga moduler:

  • ECM (engine control module) motor kontroll modul
    Ser till att motorn startas, hanterar bränsle och tändning system samt oftast laddning av batteriet, tomgång, avgas och andra miljö system, motor lampan, …
  • TCM (transmission control module) växlellåda kontroll modul
    Hanterar den manuella eller automatiska växellådan samt kopplingen och eventuell 4-hjuls drift, …
  • BCM (body control module) kaross kontroll modul
    Hanterar elhissar, AC, ventiltion, bakspeglar, stolar, innebelysning, …
  • ICM (infotainment control module) infortainment kontroll modul
    Hanterar radion, hörtalare, bluetooth, …

Dessa finns numera på i stort sätt samtlig moderna bilar, men oftast är det en större lista som är installerad. Vissa moduler finns bara om en viss tillbehör installerades i fabriken.

Motorlampan:

För att komma tillbaka till motorlampan, den styrs av bilens ECM. Fast att den lyser vill inte säga att det är något fel med ECM eller dess funktioner, det kan vara något fel i ett eller flera av alla andra system som finns i bilen. Den modulen som upptäcker något fel skicka en signal till ECM som i sin tur lyser lampan.

Även brist på signal gör att ECM kan lysa motor lampan. Ty, när ECM förväntar sig höra från TCM att växlellådan och kopplingen är i rätt läge för att starta bilen, så är brist på detta signal från TCM anledning för ECM att något är fel – lampan tänds.

Även ett dåligt signal kan vara anledningen för ECM all lysa lampan. Dåliga signal kan orsakas av trasiga komponenten, såsom Lambda sond, vevaxel eller kamaxel sensor fel, osv. En sensor är en lite eller större komponent som mäter något och skickar resultatet av mätningen till den modul den är ansluten till. Sensorer mäter hela tiden och skickar hela tiden dess mätresultat till modulen. Till exempel, får en ECM ett sensor signal som inte tydligt förmedlar vart vevaxeln befinner sig så blir det ju omöjligt att bestämma när bränsle ska sprutas in eller tändstiften ska gnistas.

Limp mode:

När motor lampan lyser är det inte alltid bärgning som gäller. Det finns oftast några möjligheter:

  • Seriöst fel – stop
    Motorn stannar och kan inte startas om. Det blir bärgning till verkstan.
  • Limp mode
    Motorn konstaterade något var fel, men lyckades ersätta det felaktiga värdet med något värde som fungerar. Motorn eller växellåda fungerar i begränsad omfattning och levererar betydligt mindre kraft eller färre växlar. Du kan oftast fortsätta köra hem eller till verkstan. Fortsatt användning bilen i Limp mode rekommenderas ej.
  • Varning
    Allt, eller nästan allt, verkar fungera men det är något som ska fixas till, underhålla eller reparera. Det ger föraren tid att åka hem och beställa tid i verkstan. Fortsatt användning bilen som visar en varning rekommenderas inte heller.

Felkoder:

När motorlampan lyser finns det oftast en felkod i bilens alla kontroll moduler. Felkoden som inte att berätta vad felet är, men berättar oftast vad för avvikande värde någon av modulerna fick redan på. Även brist på värden ger en felkod då i dessa fall ECU inte kan kommunicera med en eller flera moduler.

Till exempel, om bilen får en krock skada i en tröskel så finns risk avv kabelstammen till bakre delen av bilen, som går där, skadas. Då kan inte ECU längre få kontakt med de moduler eller sensorer som finns i bakre delen av bilen, vilket resulterar i kommunikationsfel.

Dessa felkoder kan läsas ut via en elkontakt som finns i samtliga moderna bilar. Kontakten heter ODB2 eller ODB-II och finns som regel under unstrument panelen antingen till höger eller vänster. Men den kan även finnas på andra plaster i bilen, kolla instruktionsboken till din bil för att hitta den. Själva kontakten ser ut så här:

ODB2 port - pin layout

Felkodsläsare:

För att läsa ut vilka felkoder sm finns i bilen behövs en felkodsläsare eller ODB scanner. Dessa har en kontakt som passar kontakten ovan och en liten data skärm. Man anslutar den till ODB2 uttaget och förljer instruktioner på scannern för att få reda på felkoderna. Alternativet till en felkodsläsare är en ODB2 dongle. Denna stoppas in i ODB kontakten och söker kontakt med en app på din mobil. Appen ‘pratar’ med dongle och får reda på vilka felkoder som finns i bilen.

Notera att vissa tidiga modeller saknade ODB2 kontakt eller hade en avvikande kontakt layout än den som visas ovan. T.ex. började Mercedes med deras egna runda kontaktdon som krävde Mercedes’ egen felkodsläsare. De som saknade kontakt kunnde oftast visa felkoderna i instrument panelen.

På senare år visar vissa bilmodeller i begripligt text vad som händer eller vad föraren bör göra nu.

Läsa felkoder:

Med felkodsläsaren ansluten till ODB2 uttaget kan man följa instruktioner för att läsa ut felkoderna. De mera professionella scanners visar oftast en diagram över samtliga moduler som läsaren förväntar sig kan finnas i bilen baserat på bilmodell och bilens chassisnummer. I dessa fall får man en liten karta över modul landskapaet, oftast med röd färg för moduler som har någon felkod och grå för moduler som scannern inte lyckas kommunicera med. På en proffessionell scanner kan se ut så här:

I exemplet ovan visas ett antal moduler i rött med en lite siffra som anger antalet felkoder för den modulen. Andra moduler är gröna, vilket betyder att den inte hade några felkoder och det gick att kommunicera med de. Modulerna i grått antingen finns inte eller så gick det inte att prate med de.

Man klickar på varje rektangel (~node) för att se dess felkoder i detalj.

Med en dongle med en fri mobilapp (Android) kan det se ut så här:

…Car Scanner app (fri) med Bluetooth dongle (~€20).

Men vad betyder felkoden då?

Felkoderna berättar vad det var som modulen hade problem med och visar en standariserad kod som motsvarar felt. Det finns vad jag vet inga koder av det slaget ‘delen X är trasig, skruv in en ny del X och bilen är ok igen’. Istället blir felen en beskrivning av vad det var som modulen uppfattade när den kommunicerade med t.ex. en sensor.

Felen ser oftast ut som här:

  • Kan inte kommunicera med modul/sensor X
  • Värde från sensor X är orimlig
    Det kom ett oväntad högt eller lågt värde från sensor X
  • Catalyst System Efficiency Below Threshold
  • Cylinder Misfire
  • System Too Lean (Bank 1)
  • Evaporative Emission Control System Leak Detected
  • …

Felkoder är i de flesta fall standariserade och följer följade struktur:

Om man läser beskrivningen på felkoder noga står det inte vad som är trasig, bara vad någon modul tyckte var ett orimligt värde. Som exempel kan vi kolla upp vad som kan ligga till grund för en ‘Cylinder missfire’, vilket brukar vara felkod P0442, eller något nära det. Orsakar till denna kod kan vara:

  • Trasig tändstift
  • Trasig tändmodul
  • Trasig tändspole
  • Dålig jord i tändsystemets elkablage
  • Fel i kablage för tändnings systemet
  • För lite eller för mycket bränsle
  • Dålig spridare
  • Fel i kablage för spridar systemet
  • Dålig kompression i cylindern
  • Kamaxel tajming fel
  • ECU fel
  • …

Som man ser, kan felet vara så billigt som att skruva fast en bult som håller jord flätan till något dyrt som en motor renovering. Med andra ord, felkoden ger en anvisning för visdare diagnos – inte en instruktion att byta ut en del.

Diagnos 1:

Här kommer vi till den delen som kan bli besvärlig. Om vi tar exemplet ovan med den ‘Cylinder missfire’ så är det lätt att tro att om man bara byter ut delar, från billigt till dyrare, så kommer man lösa problemet. man börjar med tändstift, följd av kablar eller moduler, osv. I vissa fall fungerar detta, fast i många fall byter man ut delar som inte är trasiga, bara för att se om det kanske löser problemet.

Man kan nog ana att delen inte byts tillbaka till den gamla om det inte visar sig lösa problemet. Detta innebär att kunden betalar för delar och mekanikerns tid i onödan.

Ovanstående visar tydligt att bocka av delar man ska byta ut inte är rätt väg att lösa problemet. Det blir båda dyrt och inte alls säker att problemet löses när man byt alla delar man skulle. Med andra ord: det har inte blivit enklare att fixa bilen som man kunder göra förr. Visst kan en erfaren mekaniker fortfarande pricka rätt diagnos baserat på erfarenhet med bilmodellen och den specifika felkod som hen haft att göra med ett antal gånger tidigare. Men även det blir inte 100% rätt. För diagnos på moderna bilar behövs numera mer.

Dessutom är det i många fall inte delar som är trasiga men har deras funktion minskad som följd av vatten inträng, smuts, slitage och rost. Det är mer vanligt än man skulle tro med korroderade kontakdon och kablage. I dessa fall finns igen annan metod än att metodosk söka, mäta och diagontisera.

Diagnos 2:

Vid en riktig diagnos (i motsats till testa i föroppning att det funkar) analyseras först felkoden:

  • Vad tyder den på?
  • Vilka system är inblanade?
  • Vilken modul skickar den?

Har man tillgång till det, vilket är mer vanligt för märkes verkstäder, så kollar man i ‘Service Information’ vad det är som sätter just den felkoden. Har man erfarenhet att ett likadana fel på samma modell/motor så kan det vara bra att kolla det – men bara om det går att göra snabbt.

Sedan gör man en plan och jobbar efter den planen:

Plan the work, work the plan!

Avviker man från planen så får man nog fundera om en ny plan behövs för att undvika att man jobbar överallt och ingenstans och inte tillämper den struktur i arbetet som behövs för att lösa problemet.

I fallet ‘Cylinder missfire’ så är det nog rimligt att först se om vi kan se om den har en gnista. Om man skruver ur tändstiften och ansluter den till bilens kabel/modul och startar bilen borde den ju gnista. Gnistar den så kan man bocka av en stor del av listan på kontroll av tändsystemet, tändstift är hel, kabeln/modulen är hel, ECU klarar av styra tändningen.

I vissa fall med felkoder som avser tändning eller spridare kan felkoden även specificera vilken cylinder det är som felkoden avser. För att återkomma till fallet ‘Cylinder missfire’ så kan den säga att det gäller en viss cylinder, typ ‘Cylinder 3 missfire’, eller något liknande. Om nu ECU tyckte att just denna cylinder inte var ok, medan andra cylindrar konstaterades helt ok godkändes, skulle man kunna byta ut tändstift och kabeln/modulen från cylinder 3 med en som verkar fungera, en så kallad ‘known good’. Om vi byter ut tändnings delar från cilinder 3 med cilinder 2 så bör felet följa med till cilinder 2 om det orsakades av de delar som byttes ut. Stannar felet kvar på samma cilinder så var det nog inte de delar som byttes ut som det var fel på, det måste vara något annat. Om däremot felet flyttade med till cylinder 2, så är det rimligtvis någon av delarna som flyttades som det är fel på. Detta kallas för uteslutnings metoden, utesluta att det var fel med tändstift, kabeln/modul genom att byta ut med en known good.

Hittade felet!

När man väl hittad felet och det visar sig vara en trasig del som man helt enkelt kan beställa hem och byta ut så kvarstår nästa utmaning: Vart införskaffar vi den nya delen? Många gånger går man efter pris; om samma del kan köpas på två ställen och den ena är billigare än den andra då skaffar vi väl den som är billigast, eller hur?

Här blir det nog fel oftare än man kan ana. Framförallt på Ebay finns ett upphov av nya sensoren, moduler, och andra delar till salu. Samtliga skyltas och ser ut som original delar i original förpackning – men inte alla är det! I praktik borde det vara sund förnuft som styr istället för priset. Om original delen kostar N kronor hos märkes verkstaden, och den online kostar hälften eller mindre, så borde man undra varför den är så pass billigt online.

Tyvärr är det så att ‘original’ delar tillverkas numera även av andra leverantörer än de som levererar original delar till fabriken. Notera att Ford och VOLkswagen inte själv producerar de vevaxel och kamaxel sensorer som skruvas på deras motorer. Det är etablerade specialist bolag som Delco och Bosch som producerar dessa. Men även andra producerar delar som påståss vara lika som original delen. Skojarbolag vet vilka delar det finns brist på och vart de kan beställa de billigt. Efter det förpackas de i original utseende och säljs som sådan. Det bör inte vara överraskande att dessa allt för billiga delar inte håller måttet och ofta inte fungerar alls eller fungera delvis, vilket gör att andra problem och felkoder dyker upp.

Slutsatser:

  • Vid en felkod, ställ en ordentlig diagnos
  • På måfå byta ut delar = att kasta bort pengar
  • Undvik delar online som är orimligt billigare än original
  • Diagnosen ‘den behöver en ny kabelstamm eller motor’ håller inte. Då har verkstaden inte ställt en diagnos men kastad in handduken held enkelt. De gömmer okunskap med en orimlig dyr åtgärd som gör att kunden går till en annan verkstad. I sådana fall gäller det att söka sig till en kvalificerat verkstad

Obs:

Det blir nog mer om diagnosens alla konster framöver. Jag jobbade under 80-talet inom bilbranschen, bl.a. som bilmekaniker och bilelektriker. Det var då de första elektroniska inspruning och tändning system kom. Men det var en bra bit innan ODB2 kom och systemen var mycket enklare då – fast kanske svårare att felsöka då det inte fanns några felkoder att gå efter.

Bilens elsystem har alltid haft mitt intresse och jag har följd teknik utvecklingen över åren trots att jag inte längre jobbade inom bilbranschen. Men jag kommer inom kort att börja med en ny kurs på Yrkes Högskola kring Avancerad fordonsel, elektronik och diagnostik, detta för att uppgradera mina gamla kunskaper till dagens nivå. I samband med det kommer  jag att fylla på denna sida med ny förvärvad kunskap från kursen.

Follow up:

Denna sida är bara början av en serie kring kursen ‘Avancerad fordonsel, elektronik och diagnostik’ jag nämnde ovan. Läs mer om hela serien här:
https://www.allegedfacts.eu/car-electrical-systems/

Källor:

Bra youtube kanaler för att lära mer om ovanstående (kanalerna är på engelska om inte annat skrivs):

Paul
2025-08
Sweden

Denna sida är del av en serie. Du hitta huvud sidan för denna serie här.

Post Views: 7