Konstig titel kanske, men hör mig ut först.
Ganska så ofta så dyker det upp bilar på udda ställen, udd parkerat. De står kvar där några dagar innan de kompletteras med en markeringstape som markerar att polisen eller någon annan har varit förbi och kollat upp bilen på plats. Markeringstapen indikerar åt övriga myndigheter och tjänster att någon redan har varit där. Det finns olika anledningar att bilar kan blivit stående pla plaster där man inte förväntar de: krock, sladd, motorstopp, punktering, viltkrock, bärplockning, jägare men även joyriding och stulna bilar. Det finns säkert fler orsakar men dessa kom jag upp med bara spontant.
Märkligt nog står bilarna oftast kvar ett tag innan något händer med de. Var det min bil så villa jag ha den hemma eller på verkstan så snart som möjligt, gäller det en stulen bil så misstänker jag att ägaren eller försäkringsgivaren skulle ville ha samma sak.
Det som händer med vraket kan variera från att det forslas bort tills att den eldas upp. Däremellan finns möjlighet att den används som reservdelslager för någon med bil av samma typ och modell som är i behov av bättre eller nyare delar än det som finns på det egna fordonet. Jag tänker interiör, hjul och däck osv som lätt går att skruva bort. Vi kan kalla det för informell återvinning så blir det något positivt av den aktiviteten. Bortforslade bilar kommer troligtvis antingen in i reparationsverkstad eller i en mer ordnad form av återvinning som bilskrotverksamhet.
Den variant där bilen eldas upp på plats är nog det sämsta öde på alla sätt. Ägaren blir av med möjlighet att reparera bilen, brandkåren måste rycka ut för släckning, polisen troligtvis måste uppföra någon form av administrativt arbete åt försäkringen och markägaren får sätta igång sanering av marken där vraket finns eller fanns. Kvarvarande bränsle försämrar för brandkåren, röker, utrinnande vätskor som oljor, kylvätskor och batterisyre är inga saker som man förknippar med förbättring av miljö. Till slut kan det släckningsmedel som brandkåren använder vid tillfället vara en stor miljöbelastning, framförallt för grundvattnet. Med tanke på att bilarna oftast står alldeles bredvid en kommunal eller länsväg är det kommunen eller länet som står för saneringen. Och då vet vi att detta finansieras av Sveriges två glada skattebetalarna, du och jag.
Sedan de första övergivna bilar började dyka upp i den omgivning där vi bor, har jag först betraktat de för att få någon uppfattning om vad det handlar om. Efter mina observationer kom jag fram till vad jag kallar för övergiva bilarna’s livscykel teorin: dumpa – vänta – bärgning eller eldning. Speciellt den delen av cykeln där vraket eldas upp tycker jag bör undvikas, inte bara för de kostnader som det leder till men även ut miljösynpunkt.
Efter jag kom fram till min teori och funderat på dess negativa konsekvenser har jag haft som vana att ringa upp till den kommun där bilen befann sig i för att varna om vart vraket befinner sig, hur länge det har funnit på plats. Jag kompletterar alltid med min gissning om vad som kommer att hända inom kort om inget görs och påpekad konsekvenserna för kommunen, eller snarare sagt, samhället – vi båda: du och jag.
Kommunerna är lite märkliga på många sätt. En sak de verkar varken gilla eller uppskatta är att någon pekar ut att ansvar behöver tas och praktiska saker behöver sättas igång för att det ska bli bra – de uppskattar inte oplanerade saker i alla fall. Vid samtliga mina samtal med kommuner för att anmäla vraken som har blivit stående ute på landsvägarna har kommunen varit snabba att påpeka att det är länet som ansvarar för detta då det oftast gäller en länsväg där det övergivna fordonet råkar befinna sig. De kanske har rätt rent formellt, dock jag tror nog att länet snabbare sätter igång med en insats om det är en kommun som pekar ut den än att en enskild privatperson försöker få länet igång.
På deras hemsida påpekar min kommun att ”…arbetet med att förbättra miljön är allas ansvar…”, lägg märke till ordet ”ansvar”. Och om vad gäller att skydda miljöns aktuella miljö så skriver kommunen att ”…ett effektivt miljöskyddsarbete…” på plats, vilket är bra – det verkar vara ordning och reda. Ordet ”ansvar” på kommunens skriverier om miljö används dock bara för att peka ut att kommunens två invånare (du och jag) ska ta det ansvaret, inte att kommunen ska göra det – vilket kanske förklarar beteende jag skrivit om ovan.
Om man sedan kollar på statistiken för att se hur det gick för övergivna vraken i länets alla dikar så finns det enligt min egen informella statistik en tydlig tendens till nackdel för skattebetalarna – de flesta slutar blivit bli påtänd och eldas upp. Jag har i för sig ingen juridiskt hållande bevis för att bilarna tänds på av någon men tror mig kunna utesluta självantändning efter flera veckor av vistelse helt ensam i diket som rimlig brandorsak. Enligt samma statistik verkar det att bilarna efter branden ganska snabbt försvinner från deras viloplats i diket. Detta kan anses vara en aning märkligt då den som bärgade bort bilen efter branden likaväl kunde ha fått det uppdraget innan branden.
Dags för lite självkritik nu. Det senaste fallet av övergivet fordon i min omgivning gällde en röd, till utseende ganska oké, kombibil av mindre modell som var kvar i ett dike nästan mitt i kommunen, troligen efter att ha fått sladd på is eller snöhalkan – något som kan hända nästan vem som helst. Jag observerade den först efter den troligen redan hade stått där några dagar då den hade redan en markeringstape. Sedan var den kvar där i inte mindre än tre veckor innan den slutgiltiga eldningen reducerade vraket till en rosthög i ett dike i behov av bärgning (bilen) och miljösanering (diket). Det ser inte ut att vraket släckte av sig själv så jag misstankar en insats av vår lokala brandkår – bra jobb, tack för det boys and girls!
Så där det först behövde göras bara en sak: bärgning, är det nu tre saker som behöver göras: släckning, bärgning, sanering, varav troligen samtliga tre bekostas av skattebetalarna. Notera att bärgning förekommer i båda två scenarion, det ska göras oavsett. Om nu kommunen påpekar att de inte har rätt att bärga en övergivenbil från diket pga gällande juridiken så anser jag att kommunen har ett större ansvar att skydda miljön och begränsa kostnader för kommunens två invånare, du och jag.
Jag känner faktiskt ett ganska stort ansvar i att det blev i röda kombibilens fall. Dock måste jag medge att jag inte ringde kommunen om vraket i diket mindre än 800 meter ifrån kommunhuset – fågelvägen i för sig, men ändå. Till mitt försvar hävdar jag misstanken att flera kommuninvånare har observerat bilen och att det till och med måste varit några kommunanställda som sedd vraket innan det brann upp. Jag kan till och med ana att någon från kommunstyrelse var medveten om att det fanns ett vrak just där. Jag antog för enkelhetens skull att det skulle vara några av de som bor nära som skulle göra vad jag brukar; ringa in till kommunen.
Ledsen att jag nu måste konstatera att resultatet av att jag inte ringde in detta vrak till kommunen nu resulterar i att kostnaderna för släckning, bärgning och sanering måste betalas av oss två, du och jag. Jag kommer nog att skärpa mig för nästa bilvrak jag observerar mitt i kommunen, gör du det med?